Föreningens Stadgar
STADGAR FÖR
DANSKLUBBEN STOP & GO
2025-03-28
Stadgemallen utgår från RF:s stadgemall för idrottsföreningar fastställd av Riksidrottsstyrelsen den 17 januari 2022. Den är godkänd av Förbundsstyrelsen den ………………….
Innehållsförteckning
3 § Sammansättning, tillhörighet m.m. 1
5 § Verksamhets- och räkenskapsår 1
9 § Upplösning av föreningen. 2
2 § Medlems skyldigheter och rättigheter 3
3 § Medlems deltagande i den idrottsliga verksamheten. 3
7 § Medlemskapets upphörande. 4
2 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet 4
3 § Sammansättning och beslutsförhet 4
4 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet 5
3 § Kallelse, beslutsförhet och omröstning. 8
4 § Överlåtelse av beslutanderätten. 8
7 kap Övriga föreningsorgan. 8
1 § Kommittéer, arbetsgrupper och andra underliggande föreningsorgan. 8
3 § Budget och verksamhetsplan. 9
Svenska Danssportförbundets verksamhetsidé, vision och värdegrund* 10
1 kap Allmänna bestämmelser
1 § Ändamål
Föreningen har som ändamål att bedriva idrottslig verksamhet i enlighet med ”Svenska Danssportförbundets verksamhetsidé, vision och värdegrund”, se bilaga, med särskild inriktning att verka för tävlingsdans, anordna motionsdans, danskurser och andra dansarrangemang samt bidra till ett större utbud av aktiviteter där medlemmar kan träffas. Föreningen vänder sig till människor i alla åldrar, oavsett bakgrund. Föreningen ska motverka all form av diskriminering samt aktivt verka för en dopingfri idrott.
2 § Föreningens namn m.m.
Föreningens fullständiga namn är Dansklubb Stop & Go
Föreningens organisationsnummer är 869000-8829
Föreningen har sin hemort i Götene kommun.
3 § Sammansättning, tillhörighet m.m.
Föreningen består av de fysiska personer som har upptagits i föreningen som medlemmar.
Föreningen är medlem i Svenska Danssportförbundet (DSF) och är därigenom även ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund (RF).
Genom medlemskap i DSF blir föreningen även medlem i distriktet RF-SISU Västra Götaland samt i DSF-distriktet Västergötlands Danssportförbund.
Föreningen är skyldig att följa ovan nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och fattade beslut.
Föreningen ska verka för att styrelsen, valberedningen, kommittéer och andra organ får sådan sammansättning att mångfald inklusive jämställdhet mellan kvinnor och män nås och att ungdomar ingår.
På begäran av RF och övriga organ enligt 8 kap. 5 § RF:s stadgar är föreningen skyldig att lämna uppgifter m.m.
4 § Beslutande organ
Föreningens beslutande organ är årsmötet, extra årsmöte, medlemsmöten och styrelsen.
5 § Verksamhets- och räkenskapsår
Föreningens verksamhetsår och räkenskapsår omfattar tiden fr.o.m. den 1 januari t.o.m. den 31 december.
6 § Firmateckning
Föreningens firma tecknas av styrelsen gemensamt.
Styrelsen har rätt att delegera firmateckningsrätten till två styrelseledamöter gemensamt eller till en eller flera särskilt utsedda personer.
Den som genom delegation fått fullmakt att företräda föreningen ska återrapportera till styrelsen.
7 § Stadgeändring
För ändring av dessa stadgar krävs beslut av årsmöte med minst 2/3 av antalet lämnade röster.
Förslag till ändring av stadgarna får skriftligen lämnas av såväl medlem som styrelsen.
8 § Tvist/skiljeklausul
Talan i tvist där parterna är, eller när omtvistat rättsförhållande gällde var, enskild medlem, funktionär, förening, SK Stop & Go, specialidrottsdistriktsförbund, RF, Antidopingstiftelsen eller Antidoping Sverige AB (ADSE) får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska, utom i fall då annan särskild ordning är föreskriven i RF:s stadgar eller vederbörande specialförbunds stadgar, avgöras enligt ett av RS fastställt reglemente för Idrottens skiljenämnd.
Talan måste anhängiggöras senast inom två år från tvistens uppkomst.
9 § Upplösning av föreningen
För upplösning av föreningen krävs beslut på två på varandra följande möten, med minst en månads mellanrum, varav ett ska vara årsmöte, med minst 2/3 av antalet lämnade röster.
I beslut om upplösning av föreningen ska föreningens tillgångar skänkas till verksamhet inom Danssportförbundet och föreningens handlingar m.m. ska arkiveras i föreningsarkivet.
Beslutet, tillsammans med kopia av årsmötets protokoll, revisionsberättelse samt balans- och resultaträkningar, ska omedelbart skickas till DSF.
2 kap Föreningens medlemmar
1 § Medlemskap
Alla personer som vill stödja föreningens ändamål har rätt att beviljas medlemskap. Medlem ska följa föreningens stadgar och föreskrifter. När medlemsavgiften för innevarande kalenderår är betalad, är personen medlem och förs in i medlemsförteckningen. Styrelsen har rätt att utse person till hedersmedlem. Hedersmedlem betalar inte medlemsavgift.
Ansökan om medlemskap får avslås endast om det kan antas att sökanden kommer att motarbeta föreningens ändamål, dansens värdegrund eller på annat sätt skada föreningens intressen.
Medlemskap beviljas av styrelsen eller av den som styrelsen delegerat beslutanderätten till. Medlemskapet gäller tills vidare.
Beslut att avslå medlemsansökan ska fattas av styrelsen. Innan sådant beslut fattas ska personen i fråga ges tillfälle att inom viss tid, minst 14 dagar, yttra sig över de omständigheter som är anledningen till att medlemskapet ifrågasätts.
I beslutet att avslå medlemsansökan ska skälen redovisas samt anges vad den medlemssökande ska iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet ska inom tre dagar från dagen för beslutet skriftligen skickas till den som fått avslag på medlemsansökan.
Beslut att avslå medlemsansökan får överklagas av den sökande inom tre veckor till DSF.
2 § Medlems skyldigheter och rättigheter
Medlem
- ska följa föreningens stadgar och beslut som fattats av föreningsorgan samt följa i 1 kap 3 § nämnda organisationers stadgar, tävlingsregler och beslut,
- ska betala medlemsavgift och andra avgifter som beslutats av föreningen,
- accepterar genom sitt medlemskap att föreningen behandlar personuppgifter för ändamålet föreningsadministration i enlighet med gällande föreningsstadgar,
- har rätt att få information enligt gällande dataskyddslagstiftning om den personuppgiftsbehandling som medlemskapet i föreningen medför,
- accepterar genom sitt medlemskap att personuppgifter behandlas för att åliggande som följer av medlemskapet,
- har rätt att delta i sammankomster som anordnas för medlemmarna,
- har rätt till information om föreningens angelägenheter i den utsträckning som följer av 6 kap. 2 §,
- har inte rätt att ta del av föreningens behållning eller egendom vid upplösning av föreningen.
3 § Medlems deltagande i den idrottsliga verksamheten
Medlem har rätt att delta i föreningens idrottsliga verksamhet under de former som är vedertagna inom idrotten och på samma villkor som gäller för övriga medlemmar. Föreningen har dessutom rätt att uppställa särskilda villkor för utövande av vissa uppdrag.
Vid deltagande i tävling representerar medlem sin förening för de grenar denne har tävlingslicens.
Föreningen bestämmer förutsättningarna för medlems deltagande i tävling eller uppvisning. För deltagande i tävling eller uppvisning utanför Sverige krävs DSF:s godkännande.
Är arrangören av tävlingen eller uppvisningen inte ansluten till DSF, får medlemmen delta endast om DSF godkänt tävlingen eller uppvisningen.
4 § Utträde
Medlem, som önskar utträda ur förening, ska skriftligen anmäla detta. Har medlem vid sådant utträde inte betalat föreskrivna avgifter till föreningen, bestämmer styrelsen om de ska betalas eller inte.
Om medlem inte betalat medlemsavgift under ett kalenderår anses medlemmen ha begärt sitt utträde ur föreningen.
Om inte annat beslutas upphör medlemskapet enligt första eller andra stycket när medlemmen avförs från medlemsförteckningen.
5 § Uteslutning m.m.
Medlem får, utan iakttagande av 4 § andra stycket, uteslutas om medlemmen, trots påminnelse, har försummat att betala av föreningen beslutade avgifter. Medlem får också uteslutas om medlemmen motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål, brutit mot dansens värdegrund, föreningens stadgar eller på annat sätt skadat föreningens intressen.
Uteslutning gäller tills vidare. Beslut om uteslutning får dock begränsas till att omfatta viss tid. Sådan tidsbegränsad uteslutning får som mest omfatta sex månader från beslutsdagen.
Om tillräckliga skäl för uteslutning inte föreligger får föreningen i stället meddela medlemmen en varning.
Beslut om uteslutning eller varning ska fattas av styrelsen. Sådant beslut får inte fattas utan att medlemmen inom viss av styrelsen angiven tid, minst 14 dagar, fått tillfälle att yttra sig över de omständigheter som föranlett att medlemskapet ifrågasätts.
I beslut om uteslutning eller varning ska skälen redovisas samt anges vad medlemmen ska iaktta för att överklaga beslutet. Beslutet ska inom tre dagar från dagen för beslutet skickas till medlemmen.
6 § Överklagande
Beslut om att vägra medlemskap, medlemskapets upphörande eller varning får överklagas till DSF enligt reglerna i 15 kap. RF:s stadgar.
7 § Medlemskapets upphörande
Beslut om upphörande av enskilds medlemskap gäller inte förrän klagotiden utgått, eller då beslut överklagats, ärendet blivit slutligt avgjort.
3 kap Årsmöte
1 § Tidpunkt och kallelse
Årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ, ska hållas före utgången av mars månad på tid och plats som styrelsen bestämmer.
Kallelse till årsmötet ska av styrelsen senast sex veckor före mötet och förslag till föredragningslista senast tre veckor före mötet tillhandahållas medlemmarna på följande sätt: utlyses i klubblokalen och på föreningens sociala medier. Har förslag väckts om stadgeändring, nedläggning eller sammanslagning av föreningen med annan förening eller annan fråga av väsentlig betydelse för föreningen eller dess medlemmar ska det anges i kallelsen.
Verksamhetsberättelse, årsredovisning/årsbokslut, revisorernas berättelser, verksamhetsplan med ekonomisk plan samt styrelsens förslag och inkomna motioner med styrelsens yttrande ska finnas tillgängliga för medlemmarna senast en vecka före årsmötet. I kallelsen ska anges var dessa handlingar finns tillgängliga.
2 § Förslag till ärenden att behandlas av årsmötet
Såväl medlem som styrelsen får avge förslag att behandlas av årsmötet.
Förslag från medlem (motion) ska vara styrelsen tillhanda senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen ska till årsmötet avge skriftligt yttrande över motionerna.
3 § Sammansättning och beslutsförhet
Årsmöte består av närvarande röstberättigade medlemmar.
Vårdnadshavare har dock alltid rätt att företräda sina omyndiga barn.
Mötet är beslutsmässigt med de röstberättigade medlemmar och ombud som är närvarande på mötet.
4 § Rösträtt samt yttrande- och förslagsrätt på årsmötet
För att vara röstberättigad på årsmöte krävs:
- att medlemmen under mötesåret fyller lägst 15 år;
- att medlemskap för ny medlem har betalats senast på dagen för årsmötet; och
Rösträtten är personlig och får inte utövas genom ombud. Medlem som inte har rösträtt har yttrande- och förslagsrätt på mötet.
5 § Ärenden vid årsmötet
Vid årsmötet ska följande behandlas och protokollföras:
- Fastställande av röstlängd för mötet (vem som har rösträtt).
- Val av ordförande och sekreterare för mötet.
- Val av protokolljusterare och rösträknare.
- Fråga om medlemmarna har kallats till årsmötet på rätt sätt och inom rätt tid.
- Fastställande av föredragningslista.
- a) Styrelsens verksamhetsberättelse med årsredovisning/årsbokslut för det senaste verksamhetsåret.
- b) Styrelsens balans- och resultaträkning för det senaste verksamhetsåret.
- Revisorernas berättelse över styrelsens förvaltning under det senaste verksamhetsåret.
- Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen för den tid revisionen avser.
- Fastställande av medlemsavgifter för nästkommande verksamhetsår.
- Fastställande av verksamhetsplan samt behandling av ekonomisk plan för kommande verksamhetsår.
- Behandling av styrelsens förslag och i rätt tid inkomna motioner.
- Val av
- a) föreningens ordförande för en tid av ett år;
- b) halva antalet övriga ledamöter i styrelsen för en tid av två år;
- c) 2 suppleanter (ersättare) för en tid av ett år;
- d) 2 revisorer jämte 1 suppleant (ersättare) för en tid av ett år. I detta val får inte styrelsens ledamöter delta;
- e) 2 ledamöter i valberedningen för en tid av ett år, av vilka en ska utses till ordförande
- Eventuella övriga frågor som anmälts under punkt 5. Beslut i fråga av större ekonomisk eller annan avgörande betydelse för föreningen eller medlemmarna får inte fattas om den inte varit med i kallelsen till mötet.
Inget utöver det som finns i kallelsen får tas upp och beslutas på mötet.
6 § Valbarhet
Valbar till styrelsen och valberedningen är röstberättigad medlem av föreningen. Arbetstagare inom föreningen får dock inte väljas till ledamot i styrelsen, valberedningen eller till revisor eller revisorssuppleant i föreningen.
7 § Extra årsmöte
Styrelsen får kalla medlemmarna till extra årsmöte.
Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor eller minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. Sådan begäran ska vara skriftlig och innehålla skälen för begäran.
När styrelsen mottagit en begäran om extra årsmöte ska den inom 14 dagar utlysa sådant möte att hållas inom två månader från erhållen begäran. Kallelse med förslag till föredragningslista för extra årsmöte ska senast sju dagar före mötet tillhandahållas medlemmarna via anslag i föreningens lokal och på föreningens sociala medier.
Underlåter styrelsen att utlysa eller kalla till extra årsmöte får de som begärt ett extra årsmöte vidta åtgärder enligt föregående stycke.
Vid extra årsmöte får endast den eller de frågor som angetts i förslaget till föredragningslista behandlas.
8 § Beslut och omröstning
Beslut fattas med bifallsrop (acklamation) eller om så begärs efter omröstning (votering).
Med undantag för de i 1 kap. 7 § första stycket och 1 kap. 9 § nämnda fallen avgörs vid omröstning alla frågor genom enkel majoritet. Enkel majoritet kan vara antingen absolut eller relativ.
Val avgörs genom relativ majoritet. Med relativ majoritet menas att den (de) som erhållit högsta antalet röster är vald (valda) oberoende av hur dessa röster förhåller sig till antalet lämnade röster.
För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet lämnade röster.
Omröstning sker öppet. Om röstberättigad medlem begär det ska dock val ske slutet.
Vid omröstning som inte avser val gäller vid lika röstetal det förslag som biträds av ordföranden vid mötet, om ordföranden är röstberättigad. Är mötesordföranden inte röstberättigad avgör lotten. Vid val ska i händelse av lika röstetal lotten avgöra.
9 § Ikraftträdande
Beslut fattade av årsmöte gäller från årsmötets avslutande om inte annat beslutas.
4 kap Valberedning
1 § Sammansättning
Valberedningen ska bestå av ordförande och en ledamot, valda av årsmötet. Valberedningen bör bestå av kvinnor och män.
Valberedningen ska bland sina ledamöter utse en vice ordförande. Valberedningen ska sammanträda när ordföranden eller minst halva antalet ledamöter så bestämmer.
2 § Åligganden
Valberedningen ska bereda valen inför kommande årsmöte, och ska i detta arbete fortlöpande under verksamhetsåret följa styrelsens och revisorernas arbete.
Valberedningen ska senast två månader före årsmötet tillfråga dem vilkas mandattid går ut vid mötets slut, om de vill kandidera för nästa mandattid. Därefter ska valberedningen informera medlemmarna om vilka som avböjt omval. Valberedningen ska upplysa medlemmarna om att de har rätt att inkomma med förslag på kandidater.
Senast tre veckor före årsmötet ska valberedningen meddela röstberättigade medlemmar sitt förslag, samt meddela namnen på de personer som i övrigt har föreslagits inför valberedningen.
Innan kandidatnominering påbörjas på årsmötet ska valberedningen meddela sitt förslag beträffande det val nomineringen avser.
De som ingår i valberedningen får inte obehörigen röja vad de i denna egenskap fått kännedom om.
5 kap Revision
1 § Revisorer och revision
Föreningens räkenskaper och förvaltning ska årligen granskas av de revisorer som årsmötet utsett.
Revisorerna ska vara oberoende av dem som de har att granska. De ska därför inte heller delta regelbundet på styrelsemöten.
Revisorerna har rätt att fortlöpande ta del av föreningens räkenskaper, årsmötes- och styrelseprotokoll och övriga handlingar.
Föreningens räkenskaper för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret ska vara revisorerna tillhanda senast en månad före årsmötet.
Revisorerna ska granska styrelsens räkenskaper och förvaltning för det senaste verksamhets- och räkenskapsåret samt till styrelsen överlämna revisionsberättelse senast 14 dagar före årsmötet.
Valberedningens förslag ska anslås i samband med kallelsen till årsmötet. Kan ej erforderligt antal kandidater väljas så agerar styrelsen som valberedare jämte ev. vald valberedare.
6 kap Styrelsen
1 § Sammansättning
Styrelsen ska bestå av ordförande samt 4 ledamöter och 2 suppleanter. Styrelsen ska bestå av kvinnor och män. Fördelningen bör inte avvika från 60-40 % regeln.
Styrelsen ska inom sig utse vice ordförande, sekreterare, kassör och de övriga befattningshavare som behövs.
Styrelsen får utse adjungerad ledamot. Sådan ledamot har yttrande- och förslagsrätt men inte rösträtt. Adjungerad ledamot får utses till befattning inom styrelsen.
2 § Styrelsens åligganden
När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande organ och ansvarar för föreningens angelägenheter.
Styrelsen ska – inom ramen för RF:s, föreningens SF:s och föreningens egna stadgar – ansvara för föreningens verksamhet samt tillvarata medlemmarnas intressen.
Det åligger styrelsen särskilt att
- se till att föreningen följer gällande lagar och andra bindande regler, däribland att begära att belastningsregisterutdrag visas upp enligt 8 kap. 5 § RF:s stadgar,
- verkställa av årsmötet fattade beslut,
- planera, leda och fördela arbetet inom föreningen och för detta utarbeta arbetsordning och instruktioner för underliggande föreningsorgan samt hos DSF uppdatera kontaktuppgifter enligt 8 kap. 5 § RF:s stadgar,
- ansvara för och förvalta föreningens medel,
- fortlöpande informera medlemmarna om föreningens angelägenheter i den utsträckning detta inte kan skada föreningens intressen,
- tillställa revisorerna räkenskaper m.m. enligt 5 kap. 1 §, och
- förbereda årsmöte.
Ordföranden ska leda styrelsens arbete och bevaka att styrelsen fullgör sina uppgifter enligt föreningens stadgar och övriga för föreningen bindande regler och beslut. Har ordföranden förhinder ska vice ordföranden träda in i ordförandens ställe.
Styrelsen ska besluta om fördelning av arbetsuppgifterna genom en särskild upprättad arbetsordning.
3 § Kallelse, beslutsförhet och omröstning
Styrelsen ska sammanträda på kallelse av ordföranden. Ordföranden är skyldig att kalla till sammanträde då minst två ledamöter har begärt det. Underlåter ordföranden att utfärda kallelse får de som begärt sammanträdet kalla till det.
Styrelsen är beslutsmässig när samtliga ledamöter kallats och då minst halva antalet ledamöter är närvarande. För alla beslut krävs att minst hälften av styrelsens samtliga ledamöter är ense om beslutet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Röstning får inte ske genom ombud.
Ordföranden får besluta att ärende ska avgöras genom skriftlig omröstning (beslut per capsulam) eller vid telefonsammanträde eller med hjälp av annan teknisk utrustning.
Vid sammanträde eller beslutsfattande enligt föregående stycke ska protokoll upprättas. Protokoll ska undertecknas av mötesordföranden och utsedd protokollssekreterare. Avvikande mening ska antecknas i protokollet.
4 § Överlåtelse av beslutanderätten
Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem, anställd eller annan utsedd person. Sådana uppdrag kan gälla för viss tid eller tills vidare.
Den som fattat beslut med stöd av bemyndigande enligt föregående stycke ska fortlöpande underrätta styrelsen härom.
7 kap Övriga föreningsorgan
1 § Kommittéer, arbetsgrupper och andra underliggande
föreningsorgan
Föreningen ska för sin idrottsliga verksamhet ha följande sektioner/kommittéer:
Föreningen ska för sin administrativa verksamhet ha följande fasta kommittéer:
2 § Instruktioner
Styrelse ska, i särskild instruktion eller på annat lämpligt sätt, fastställa de befogenheter och skyldigheter som de underliggande organen har samt hur återrapportering till styrelsen ska ske.
3 § Budget och verksamhetsplan
Sektion/kommitté för respektive idrottsverksamhet samt övriga fasta kommittéer ska upprätta förslag till budget och verksamhetsplan för sektionen/kommittén att gälla under nästföljande verksamhetsår. Budget och plan ska ges in till styrelsen för godkännande på tid som den bestämmer. Styrelsen gör de ändringar i budgeten och planen som bedöms vara nödvändiga med hänsyn till föreningens skyldigheter i olika hänseenden, föreningens ekonomiska ställning eller den väntade utvecklingen av den idrottsliga verksamheten.
|
Svenska Danssportförbundets vision,
verksamhetsidé och värdegrund
Fastställd av Förbundsmötet (FM) 2010 och senast reviderad av FM 2022
Ur Dansen vill
Vision
Svenska Danssportförbundet ska arbeta efter de gemensamma normer och riktlinjer som finns inom den svenska idrottsorganisationen organiserad inom Riksidrottsförbundet. En viktig bas utifrån det kan för dansens del sammanfattas i följande beskrivning:
Danssport är fysisk aktivitet som vi utför för att kunna ha roligt, må bra och prestera.
Danssport består av träning och lek, tävling och uppvisning.
Vi organiserar vår idrott i självständiga föreningar som tillsammans utgör en fri och frivillig folkrörelse förenad i Svenska Danssportförbundet med tillhörighet i Riksidrottsförbundet.
Vi delar in vår idrott efter ålder och ambitionsnivå.
- I ungdomsidrotten och vuxenidrotten skiljer vi på breddidrott och elitinriktad idrott.
- I den elitinriktade idrotten är prestationsförbättring och goda tävlingsresultat vägledande.
- I breddidrotten är hälsa, trivsel och välbefinnande normgivande, även om prestation och tävlingsresultat tjänar som sporre.
Vi är en samlad danssportsrörelse som verkar för samma vision och värdegrund, den genomsyrar alla föreningar, distrikt, centrala funktioner, såväl bredd som elit. Vi värnar om den svenska idrottsrörelsens tradition där elit- och breddverksamhet sker i nära samverkan som ger inspiration och utveckling. Vår strävan i vardagen är därför att vi ska uppnå ett tillstånd i allt vi gör som utgår ifrån följande intention eller vision.
DANS – rörelse hela livet
Genom den visionen ska DSF utforma verksamhetsidé, strategier, arbetssätt, värdegrund samt även en stödjande organisation. Men för de som arbetar inom och med dans i Sverige ska de även kunna bli sporrade att utveckla lite ytterligare varje dag! Det är i visionen vi hämtar energi och finner nya lösningar.
Verksamhetsidé
Svenska Danssportförbundet har till uppgift att främja dansen och danssporten i Sverige i överensstämmelse med idrottens mål och inriktning. Vi bedriver vår dansidrott i föreningar för att ha roligt, må bra och utveckla människor under hela livet.
I takt med att samhället utvecklas och nya mer samtida lösningar och strukturer öppnas upp, finns det även utrymme för samverkan med verksamheter som inte primärt drivs i föreningsform.
Dansens dragningskraft är betydande. Den lockar många deltagare till sociala dansarrangemang av vitt skilda slag, till dansklubbar och dansskolor över landet. Dans engagerar alla åldrar från barn till seniorer - dans är med i hela livet och skapar meningsfull sysselsättning för många. Detta stora intresse gör att dansen även får ett stort kommersiellt värde.
DSF söker aktivt samarbeten för att få dansen i Sverige att växa. Ett samarbete med andra aktörer med gemensamma intressen ger möjlighet till både utveckling av dansen som aktivitet och den samarbetande parten. Den senare ges via samarbetet inblick i våra metoder för att utveckla prestation och kvalitet. Inriktningen för DSF är att alltid vara uppdaterad om vad som sker i Danssverige, vart vi kan mötas och samverka, men även vad vi kan ge till övriga Danssverige som inte har den danskultur som vi har. DSF är öppet för att ha ett aktivt arbete för att nå ut från Danssporten till den övriga dansvärlden och det gör vi med kunskap, samverkan och förståelse för varandras plattformar. För de delar som avser påverkan och beslut inom DSF så krävs medlemskap som förening.
Värdegrund
DSF vill framgångsrikt organisera all dans, ha tusentals medlemmar i starka föreningar där alla finner mening och glädje. Utveckling, gemenskap och gott ledarskap är en självklarhet. För att uppnå visionen och verksamhetsidén har ett antal värderingar fastställts som på olika vis ska styra eller vägleda beteende för de som är engagerade inom DSF. Det är viktigt att komma ihåg om vi ska lyckas. Följande fem deviser är vägledande för beteendet men ansvaret ligger hos var och en:
Engagemang Danssporten ger gemenskap, glädje och engagemang. Vi lär oss tidigt att umgås och respektera varandra över kulturella, etniska, köns- och generationsgränser. Ledarna är de positiva förebilderna. Föreningsgemenskap ska vara tillgänglig för alla. Men som en del i den ideella idrottsrörelsen bygger framgång på engagemang från dem som deltar. Vi utvecklar därför vår verksamhet för att få engagemang i alla led – bland dansare, föräldrar, funktionärer, ledare och andra medlemmar.
Öppenhet Danssporten ska präglas av öppenhet och likabehandling vilken är en grund för all ideell och demokratisk föreningsverksamhet,
Ansvarstagande Med de olika roller och förtroenden som vi tar på oss inom förbundet i accepterade roller följer även ett ansvar att driva uppdrag och tilldelade uppgifter i mål.
Tillit och respekt För att vi ska kunna utveckla dansen i Sverige i enlighet med DSF:s vision och organisation måste det finnas tillit till de som är utvalda att leda olika delar av verksamheten. Vidare måste det inom ramen för den demokratiska processen visas respekt för fattade beslut och riktlinjer. Det är utifrån detta engagemang hämtas.
Sammanfattning och vår grundläggande tanke
Med vision, verksamhetsidé och värdegrund som bas kan mer formuleras om hur DSF ska bedriva idrott - danssport. Men låt det även beskrivas utifrån DSF:s grundläggande tanke. På alla nivåer utvecklas människor positivt, såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt. Kroppen är skapad för aktivitet, därför är danssport bra och utvecklande. Alla mår bra och kan prestera mer både i vardagen och på tävlingsgolvet. Danssporten har stor betydelseför folkhälsan. I dansen får vi utlopp för glädje och spontanitet, trivs och mår bra.
Människan behöver utmaningar och mål att sträva efter. I Danssporten finns ett inbyggt tävlingsmoment som inspirerar utövaren att testa gränser, prestera mer och nå bättre resultat. Att nå mål är tillfredsställande. Att kämpa tillsammans med någon annan ger också erfarenhet att ta med sig vidare i livet. Danssporten finns på många orter i hela landet och är en del av det svenska kulturarvet. Genom sin verksamhet bidrar föreningarna till samhällets utveckling och skapar en värdefull identifikation för orten. Idrotten och inte minst danssport skapar en samhörighetskänsla för alla människor och i alla samhällsskikt.
Föreningslivet är en nyttig och lärande miljö. Den ska påverka positivt så att attityder förändras så att till exempel mobbning motarbetas. Verksamheten ska vara utformad så att alla lär sig respektera varandra som kamrat och medtävlare. Danssporten tillhör en av de mest jämställda sporterna.
